Tröttn på att vara trött
Jag mår så jävla dåligt. Mina problem är små för världen men gigantiska för mig. Jag mår så dåligt i mig själv. Jag orkar inte ta hand om mig själv. Jag orkar inte bry mig. Jag bara är. Som i en bubbla.
Jag lägger min energi på sonen och på jobbet. Sen orkar jag inte mer. Jag orkar inte ta hand om kärleken till min sambo. Jag orkar inte bli arg. Jag orkar inte längre bry mig. När jag försöker så blir de ändå bara fel. När jag ber om hjälp så händer ändå ingenting. Jag orkar inte längre be om hjälp. För jag vet att ingenting händer ändå. Jag vet att i slutändan får jag göra det själv så jag har slutat fråga.
Jag känner mig som en bitter kärring som bara gråter och gråter. Jag försöker gömma det för sonen. Vill inte att han ska se att mamma är ledsen. Jag gråter i duschen när ingen hör. Jag gråter när han sover. Snart finns inga tårar kvar. De är tomt i förrådet med tårar. Vissa dagar är bra. Andra dagar inte så bra. Tur jag har min älskade unge. Den bästa som finns. Så mycket kärlek, han ger mig glädjen och energin. Att en sådan liten kan ge så mycket. Fina älskade unge.
Jag har helt enkelt tröttnat på all skit runt omkring. Tröttnat.
Onsdag dag 4!
Dagen startade stressigt, lite försenat från början. Glömde mobilen hemma, fick lämna sonen på dagis och åka hem igen och hämta mobilen. Idag av alla dagar var det inte läge att glömma den. Men på något vänster var det mindre trafik idag än alla andra dagar och lyckades komma i tid.
Mamma hämtade sonen på dagis idag, hans lycka var gjord. Mormor är verkligen en favorit. Så istället för att stressa hem kunde jag stanna kvar en stund på jobbet och sedan åka och träna. Var inte alls sugen men åkte ändå. Det tar 21 dagar att föra in en vana och jag ska ge mig fan på att träningen ska bli en vana. 3 pass sen i lördags! Jag ska även hålla att inte ha längre än 3 dagar mellan varje pass på gymet. Så tappar man lätt bort dig och man slutar att gå vilket fallet inte ska bli denna gången. För det känns så jävla skönt efter träningen. Det infinner sig ett lugn och man känner sig grymt avslappnad! Det ska bli som en drog. Man ångrar aldrig att man gick bara när man inte gick!
Har söndag inplanerad till träning men måste få in en till träning. Kanske fredag om jag får tiden och barnvakt vill säga. Hoppas hoppas.
Jag har som mål att minska lite varje vecka i omfång. Att bli piggare och gladare. Och jag känner trots att jag bara tränat 3 gånger totalt att min inre frid infinner sig och de dagar jag tränat är jag mycket gladare och nöjdare med mig själv. Och mitt mål är att må så fruktansvärt bra och så att jag kan smitta av mig av all positiv energi till alla andra runt omkring mig! Verkar vara ett sunt mål. Sen har jag ju självklart ett mål att komma i mina gamla jeans och faktiskt känna mig snygg i min kropp.
Väger mig varje dag, en jödra drog. Men livrädd att jag ska gå upp de kilon jag tappat igen. Men har invägning på gymmet varannan tisdag. Hade invägning i tisdags och hoppas på att jag tappat minst 2 kg tills dess och minskat i fettprocent. Hoppas hoppas!
Nu ska jag sova! Ha det så gott tills nästa gång!
Tada!
Måndag dag 3!
Ibland så vill man bara gräva ner sig lite. Dagen började så. Men sen blev den bara bättre och bättre.
Jag hade en ganska så effektiv dag på jobbet. Åkte hem, hämtade sonen på dagis och lämnade upp han till min mamma en stund så jag kunde åka och träna. Att träna ska bli som en drog för mig. 21 dagar sen blir det en vana. Startade med träningen i lördags och kosten i söndags. Så än så länge har det bara gått 3 dagar. Men har i alla fall hunnit med 2 träningspass och 2 bra dagar med kosten. Jag ska verkligen satsa allt. Inte ge upp denna gången. Verkligen göra det jag vill göra! Jag måste få göra det. Jag behöver det här!
Innan jag blev gravid vägde jag 69kg. Vilket jag planerar att komma tillbaka till. Min kropp kommer se annorlunda ut. Men troligtvis inte till det sämre heller, men kroppen ändras efter man fått barn. Innan jag gick ner till 69 vägde jag 89. Nu väger jag lite mer än det. Eftersom jag väger såpas mycket så kommer det gå fort i början nu när jag verkligen har startat sen lite långsammare. Men när jag minskat si så där 11 kg så kommer jag börja styrketräna mer än vad jag gör nu för att forma kroppen. Just nu kör jag mycket cirkelträning både styrka och kondition. Jag tror det är en bra start. Därefter kommer jag behöva utöka till ett till gym med mer fria vikter och dylikt. På de gym jag är nu är det bara cirkelträning som gäller. Vilket passar mig ypperligt nu. Jag älskar de stället jag är på nu. Dels för att vi alla har varit på samma ställe, man får den bästa supporten och personalen är fantastisk!
Resten av veckan kommer förhoppningsvis se ut så här:
Tisdag: snabb promenad 45 min
Onsdag: cirkelträning på gymmet 45 min
Torsdag: snabbpromenad 45 min
Fredag: snabbpromenad 45 min/ cirkelträning på gymmet 45 min
Lördag: promenad 40 min i vanligt tempo för att vila. Vilodag!
Söndag: kondition och styrka med fria vikter 1h
Kosten kommer bestå av 2 shakes/dag samt 2 vanliga mål/dag. Mest protein och sallad! Gott!
Nu blir det att vila ögonen lite!
Tada!
Sunday!
Fan! Fan! Fan! FAAN! Ibland gör man bara totalt bort sig. Totalt bort sig! Vill bara gräva ner mig själv lite! Jag var inte redo för mötet idag. Inte alls. Varken mentalt eller fysiskt! Trivs inte alls med mig själv och ja, jag jobbar på det. Jag kommer inte att ge upp. Jag ska nå mina mål och sen är jag redo igen. Göra ett nytt intryck. Jag ska skaffa fram ett nytt tillfälle för ett nytt möte där jag kan känna mig som mig själv och nöjd med det jag åstadkommit!
Annars har dagen varit bra! Varit ute i skogen med sonen! Träffat sonens kusin, faster och farbror. Städat hela huset och till och med hunnit med lite magträning. Det är inte dåligt! I really try My hardest to be the best version of me!
Todo!
Allt och ingenting!
Idag har ändå varit en bra dag. Jag har släppt alla tankar och faktiskt fokuserat på mig och på min son.
Jag har stoppat i mig lite för mycket mat. Ingen bra mat. Så känner en stor ångest över det. Men imorgon är en ny dag och då får jag återgå till det nyttiga igen. Nu är det dags. Känns som jag sitter fast i det också. Faller tillbaka till skit maten. Ska inte köpa hem sådant som frestar mig. Ekologiskt och bra mat. Kosten är a-o i mitt läge.
Jag hann med ett snabbt träningspass på ca 40min. Styrka och lite kondition. Cirkelträning. 3 varv fick jag in.
Jag hoppas att jag ska få till tiden imorgon också så jag hinner att träna. På måndag blir det iaf en snabb runda till gymmet igen, onsdag och torsdag är också inplanerat och även söndag med min goda vän A. Sen hoppas jag på promenader där imellan men det beror helt på hur vädret ser ut och om sonen tycker det verkar som en bra ide.
Jag tänkte när jag gått ner 11kg, alltså halva vikt nedgången som jag planerar så ska jag hålla i en fest. En fest för mig själv med nära och kära för att fira att jag är halvvägs i mål. Säg i början av maj kanske? Jag vet att när jag väl börjar så går det fort. Jag är en sådan person som går upp lätt som fan och går ner lät om jag väl börjar någon gång. Jag måste börja, för min skull för sonens skull. Men mest för min skull, är jag glad och nöjd så speglar det av sig på honom och har en nöjd och glad mamma så är allt bra! Jag vill orka mer, vara piggare. Känna glädjen. Vara stolt lver mig själv och allt det där. Bra att börja tänka på mig själv igen!
Nu blir det att sova så att man orkar med morgondagen!
Tada! 
Vilsen
Jag vet inte längre om jag ska fortsätta gå på samma väg eller om jag ska ta en annan väg. Jag har hamnat i något jag inte vet om jag ska fortsätta med eller om jag ska försöka ta mig ur.
Jag vet inte om det är grönare på andra sidan staketet eller om mitt egna behöver vattnas lite bara. Jag trivs men ändå trivs jag inte. Är det bara nu? Kommer det även vara sedan? Är det något som är nu? Är det möjligt att hitta tillbaka om man gått för långt. Är det möjligt? Eller är det dumt att gå för långt om man börjar bli vilsen? Hur gör man för att ens komma fram till sånt här?
Hjärnan, hjärtat och själen måste börja sammarbeta! Lättare sagt än gjort.
